wicka

Champange...

Min dotter och jag var på loppisrunda igår. Vi tar en runda då och då och njuter verkligen av att bara vara vi två för en dag. Vårt intresse för inredning och vackra saker gör att vi tycker att vi är på skattletarjakt när vi besöker små antikbodar och loppisar på landet.

 Vi hittade några fina champagneglas i en lite mysig antikbod, fylld av gamla möbler och glas/porslin.
Jag köpte inte glasen för jag behöver egentligen inga men jag kunde inte riktigt släppa tanken på dem. Jag berättade för min gubbe att jag nog ville ha dem ändå och vi for dit idag och köpte dem.

De är säkert bara skräp och inga fina glas på det sättet men jag gillade dem. De är lite mer blå i färgen än vad de ser ut på bilderna nästan turkosblå. Nu dricker inte vi champagne så väldigt ofta men det går väl lika bra med vitt eller mousserande vin i dessa glas.

     

Fint som snus jag ÄLSKAR loppisar!

Kram Nonna

Wicka, kan det vara så att man lite oftare kan dricka champange för att fira livet!? Ibland har jag en känsla av att vi glömmer det!?



Det är ju, som bekant, lite motsträvigt ibland, men mår nog bra av att firas, tror jag....

Och nu har du ju fina glas..! :o)

Kram!

din smärtsyster

Ja loppisar är underbara. Man behöver inte hitta något man vill köpa varje gång men att strosa omkring och bara titta är skönt. Man kan ju titta på folk också! Fira livet skulle vi behöva göra oftare det har du rätt i kristina. Skål!

Det är ju så att det vackra sitter i betraktarens ögon.



Jag var mycket på loppis när vi bodde på lantgård och även lite när vi bodde i villa.



Nu är det besinning som gäller. Men tittar jag mig omkring i mitt rum så kan jag undra vart besinningen är någonstans?



Inga köpta loppisgrejer men jag slänger aldrig något så det är snart dags för eget loppis.

Vilket för vår del brukar betyda en eller flera vändor till Erikshjälpen.



Det står ca 100-talet VHS-band och väntar på transport. Nu det närmaste.



Kramar!