Sjukvården
Ja nu har jag varit hemma ett par dagar och tänkte dela med mig av min vistelse på lasarettet. Jag älskar att studera människor och dess beteende och detta var ett perfekt tillfälle när man ändå bara låg där helt uttråkad och stirrade på klockan.
När jag kommit upp på salen, fått en säng började de dagliga rutinerna med medicinering och utfodring. Jag fick åtta stycken Ibumetin, två Pronaxen och två Tramadol stada om DAGEN för smärtan!!! Snacka om att bli neddrogad!!! Jag fick hallucinationer och såg framför mig stora stenblock som åt andra stenblock. Hela rummet gungade och det kändes som jag var ombord på en båt. Kunde inte få ner någon mat för illamåendet sköljde över mig som vågor på havet.
Ibland kändes det som om jag satt i ett träd och vajade för vinden och varje gång jag tänkte tanken att nu sitter jag i ett träd befann jag mig i ett träd. Jag blev tanken jag tänkte, jag blev trädet, jag blev båten, jag blev havet! Fyyy faaan vad hög jag var! Höll på att svimma när jag skulle träna på att gå så sjukhusvärdinnorna fick köra tillbaka mig i rullstol. Efter detta vägrade jag ta Tramadol till personalens förvåning. Det verkar inte som om de någonsin hade varit med om att en patient ifrågasatte någonting.
Tror de övermedicinerar många för att de skall hålla sig lugna. Då kan de ju sätta de gamla i rullstol för då sitter de bara där och stirrar tomt framför sig och kräver ingenting. Nåja, jag träffade många underbara sköterskor som verkligen älskar sitt jobb. Man såg tydligt skillnad på dessa och på de som bara var på "jobbet". Det var olika sköterskor varje dag och det var lögn att lära sig några namn.
En sköterska gick runt och hälsade på alla när hon började sitt pass och hon var nog den vackraste människa jag sett. Hon var lite äldre, ganska smal och såg väl inget särskilt ut förrän hon kom fram till mig och hälsade, då sprack hela hennes ansikte upp i det varmaste leende jag sett. Hon utstrålade en sådan värme och hade ett människo- intresse att jag häpnade. Hade jag varit karl hade jag nog blivit kär på studs:)
I morgon skall jag in och få en nervrotsblockad och på fredag skall jag till sjukgymnasten för att träna upp mitt lama ben. Är lite nervös hur det skall gå men skam den som ger sig. Jag är känd för min envishet så här skall kämpas, annars får jag väl svetsa mig en snygg rullstol, en riktigt pimpad racerstol :)
När jag kommit upp på salen, fått en säng började de dagliga rutinerna med medicinering och utfodring. Jag fick åtta stycken Ibumetin, två Pronaxen och två Tramadol stada om DAGEN för smärtan!!! Snacka om att bli neddrogad!!! Jag fick hallucinationer och såg framför mig stora stenblock som åt andra stenblock. Hela rummet gungade och det kändes som jag var ombord på en båt. Kunde inte få ner någon mat för illamåendet sköljde över mig som vågor på havet.
Ibland kändes det som om jag satt i ett träd och vajade för vinden och varje gång jag tänkte tanken att nu sitter jag i ett träd befann jag mig i ett träd. Jag blev tanken jag tänkte, jag blev trädet, jag blev båten, jag blev havet! Fyyy faaan vad hög jag var! Höll på att svimma när jag skulle träna på att gå så sjukhusvärdinnorna fick köra tillbaka mig i rullstol. Efter detta vägrade jag ta Tramadol till personalens förvåning. Det verkar inte som om de någonsin hade varit med om att en patient ifrågasatte någonting.
Tror de övermedicinerar många för att de skall hålla sig lugna. Då kan de ju sätta de gamla i rullstol för då sitter de bara där och stirrar tomt framför sig och kräver ingenting. Nåja, jag träffade många underbara sköterskor som verkligen älskar sitt jobb. Man såg tydligt skillnad på dessa och på de som bara var på "jobbet". Det var olika sköterskor varje dag och det var lögn att lära sig några namn.
En sköterska gick runt och hälsade på alla när hon började sitt pass och hon var nog den vackraste människa jag sett. Hon var lite äldre, ganska smal och såg väl inget särskilt ut förrän hon kom fram till mig och hälsade, då sprack hela hennes ansikte upp i det varmaste leende jag sett. Hon utstrålade en sådan värme och hade ett människo- intresse att jag häpnade. Hade jag varit karl hade jag nog blivit kär på studs:)
I morgon skall jag in och få en nervrotsblockad och på fredag skall jag till sjukgymnasten för att träna upp mitt lama ben. Är lite nervös hur det skall gå men skam den som ger sig. Jag är känd för min envishet så här skall kämpas, annars får jag väl svetsa mig en snygg rullstol, en riktigt pimpad racerstol :)
Kommentarer
Postat av: Warlock
Okej då, jag säger väl det då, det är den där bron där borta till vänster om fiskstjärnan mitt ibland Ica-affärerna, just där vid sidan om den där statyn av Euklides i brons, där vid gatstenen som har en fläck som liknar ett moln av ånga från en gasturbin i Norrland - det är där den börjar och fortsätter upp över luftslotten som folken bygger och där borta någonstans vid fåglarna och träden och de små ekorrarna och vildsvinen och de små doftande saftiga blommorna, det är där du står..... :)
Postat av: wicka
Fy sjutton vad bra skrivet...jag blir matt:)
Trackback
